Gustaf Georg Lindström

GustafGeorgGUSTAF GEORG LINDSTRÖM

Hur gick det till när du kom till Ung Film för första gången?
Jag kom inte till Ung Film. Jag blev ”upp-beamad”, som av ett ufo i en 50-talsfilm. Jag beamades till våningen ovanför ett fotomuseum, och vaknade sedan upp en gymnasieperiod senare. Jag tror de bytte ut min hjärna.

Vad gjorde du på Ung Film?
Drack mycket kaffe. Jag hatade kaffe innan, men maskinkaffet i Film I Västernorrlands kaffeautomat var så blaskigt och jävligt att när jag sedan smakade vanligt snutkaffe ute i verkligheten var det som om Mozart spelade en serenad rätt i smaklöken. Jag var liksom tvungen att dricka kaffe för jag somnade så lätt ju. Efter att ha pluggat en hel dag och ibland kanske även repat med ett av mina band brukade jag vara helt utmattad redan i början av Evas filmanalyskurs. Sedan skulle man kolla på sådana tre timmars ryska gruvskildringar i svartvitt. Jag skrev aldrig några analyser, men jag fattade ju heller aldrig någon av filmerna. I mitt simmiga tillstånd, småhög på blaskigt kaffe fungerade filmerna inte på min hjärna, utan absorberades istället av min hud, som ett sådant schampoo som ska stimulera ens hårbotten att bygga tightare hårsäckar. För mig som var en ganska sölig tonåring som typ aldrig duschade och som menade att deodorant i största allmänhet var en ”kejsarens nya kläder-grej” var känslan av rening ett oväntat och trevligt inslag. Huden är kroppens största organ, men Eva som är en mycket cerebral person relaterade inte till frånvaron av hjärna i min filmiska förståelse. Hon fick motvilligt låna ut kamerautrustning till mig och mina kompisar som gjorde filmer som ”Växthuseffekten och dess verkan”, ”Efraim sjunger på olika ställen”, ”Unicorn”, ”Sailor”, ”Variationer på en skål med ärtor” samt ”Toto Teens on tour in Sweden”. Tack och lov fick hon uttryck för sin frustration i sin ”feedback” efter att hon sett våra produktioner.

Vad är ditt starkaste minne av Ung Film?
Åh det är så mycket grejer. En sak var att vi lyckats få Mattias Knave, som var Batman i den animerade Batman-serien från 90-talet att reprisera sin roll i en sketch vi kommit på. Han hade inte fått se manuset förrän vi satt utanför ljudstudion på Ung Film. Det var som att det först då slog mig och mina kompisar hur orimligt det var att förvänta sig att han skulle spela in detta jättegrabbiga manus som var fullt med grova svordomar, våldtäcktsanspelningar och politiskt inkorrekta förolämpningar. Jag minns den täta tystnaden medan röstskådespelarlegendaren läste rad för rad, innan han lade ner manuset på bordet, tittade upp och glatt utbrast ”Ok ska vi köra igång?”. Sketchen blev också bland de mest flippade och bästa vi gjorde under tiden på Ung Film.

Vad hände sedan?
Jag flyttade till Stockholm och jobbade med datagrafik på en ingenjörsbyrå. Efter det pluggade jag konst ett år på Wiks folkhögskola utanför Uppsala, för att sedan ta en kandidatexamen i Animation i Danmark.

Vad gör du nu?
Nu jobbar jag på en animationsstudio i London sedan några månader tillbaka. Jag har absolut Eva och Daniel att tacka för mitt engagemang för filmskapande och för att jag hamnat där jag hamnat. Drömmen är att regissera min egna långfilm i framtiden, och att den kanske kan schamponera hårbotten på någon ny sölig tonåring.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *